På tisdag startar Hoyzer Boyz sin fjortonde säsong i Korpens seriesystem. Laget har ett par riktigt tuffa säsonger bakom sig och frågan är hur fotbollspuzzlet ska läggas 2018, där sportchef Bjørnar Berger har en utmaning utöver det vanliga. Klart är att det under ytan bubblar av revanschlystnad. För att nå dit söker klubben efter rötterna, glädjen och det som gör Hoyzer till en speciell klubb.

Vi möter Bjørnar Berger dagarna efter dubbelfiaskot i genrepet mot ett motståndarlag hopsatt av kamratklubbarna Partizan Stockholm och Kontra Stockholm. Idrottsförvaltningen upphör aldrig att göra en besviken, då de i vanlig småaktig fotbollsmördaranda missat att slå på ljuset på Hägerstensåsens bollplan. Dessutom lämnade den match som trots allt spelades i först dunkel, sedan mörker en hel del att önska från hoyzerskt håll. Berger har svårt att skaka av sig lagets loja insats.

– Torsdagens nattmatch visade att vi har en bit kvar till toppformen. Även om Hoyzer Boyz tydligen har rätt dåligt mörkersyn och det för oss bredvid planen till tider var svår att se vad som hände i mörkret, är det klart att vi måste ta några ordentliga kliv framåt innan seriestarten. Redan från start fanns en osäkerhet i laget runt positioner, och det var lite kaotisk. Det gjorde nog att det blir lite ovanlig passivt lite överallt på planen. Dock var det sekvenser där vi rör oss, gör oss spelbara och låter bollen gå, så det var inte helt totalt nattsvart…

Fjolåret var det första på konstgräs, ett underlag som i Hoyzerkretsar varit lika populärt som gonorré och 2017 lär knappast beredas några positiva utläggningar i historieböckerna.
– Förra året mötte vi väldigt tufft motstånd, men jag tycker att det som utmärkte oss var att vi kämpade hårt. Vi var tyvärr ofta rätt statiska i anfall, och av en anledning vi fortfarande inte helt har listat ut började vi och köra långbollar någon gång i andra halvlek nästan varje match och tappade på det varje gång. Ofta kändes det som vi blev baktunga.

– Vi hittade inte heller rätt i 3-2-1-systemet, så tanken i år att är vi ska gå tillbaks till 2-3-1 då det passar bättre med de spelarna vi har. Även om system inte är så otrolig viktig så är det ju en grund att bygga spelet på. Fördelen med 2-3-1 är att alla har spelat det förut, så vi ska kunna bygga på det. För att få det att funka kräver det att vi inte blir statiska, men klarar av att röra på oss, och byta lite positioner i anfall. Tydligen är det lite mer att ta tag i på just den biten än vi hade hoppas på, så det måste vi jobba med på träningarna framöver.

Vi kommer att låta vårt spel snacka för oss!

– Men vi vill fortfarande hålla fast vid att man ska spela boll längs marken. Dock är det viktigt att vi kan sätta fart i anfallen, och vi vill gärna se offensiva löp och positionsbyten. Men mest att det skall vara kul att spela. Det ska vara lov att prova på grejer offensivt och det ska vara ok att göra bort sig. Sen vill vi att hela laget ska vara en del av både offensiven och defensiven. Vi måste få igång anfallet. Och vi måste sätta tryck på motståndaren. Samtidig som vi måste vara rätt tuffa i försvaret.

Berger är i egenskap av sportchef för Hoyzer Boyz även en del av lagets tränartrojka och förklarar vad deras arbete går ut på.
– Vår uppgift är att hålla i träningar och styra taktiken på match. Upplägget är i korta drag att vi har under en tid haft en dialog om hur vi vill spela och hur vi vill träna. Sen provar vi ha ett upplägg klart för varje träning. Vi har i början fokuserad på att få in bollvana och passningar. Vi kommer nog i perioder fokusera på olika delar av spelet. Nu kommer nog rörelse på plan och att vara spelbara vara centralt.

Stommen i laget är intakt sedan fjolåret, men Berger har också värvat ett par spelare med internationell rutin: Kristen Rau och Marzio Veno. Förstärkningar som både är tänkta att komplettera truppen och spetsa till träningssituationen som fortfarande är problematisk.
– Vi har en bred trupp och just nu relativt få skador. Så det ser bra ut. Sedan är det ju frågan om vilka som kommer på träningarna. Det vill säga – om vi har möjlighet att spela ihop oss. Kristen har ju tränat med oss i till och från i flera perioder under åren och han är en stabil spelare som vi börjar lära känna. Han kan nog göra bra ifrån sig båda i försvaret och på kanten. Marzio kom med i sluten av träningssäsongen i fjol och har visat prov på skicklighet med boll och en hög potential. Vi ser honom främst i en central mittfältsroll med eventuella inhopp i anfall. Det är bra för alla spelargrupper att få några nya spelare. Det gör att man utvecklas. Årets nykomlingar är väldig uppskattade då de har som vana i att komma på träningarna, vilket är lite upp och ner i laget annars.

I år kommer Hoyzer Boyz att spela i södra division 7 på Farsta IP och motståndarlagen är med ett par undantag obekanta för Berger:
– Ivar Lo Park Rangers är ju ett lag som vi har mött några gånger genom åren. Senast var det väl hyfsad jämnt i dubbelmöten och det såg även ut som det gjorde en hyfsad säsong i fjol. Uppta Getton har vi mött förut, men de ser ut i från fjolårets resultat ut att ha haft det lite tungt. De andra lagen har jag liten eller ingen koll på.

Min sista fråga innan Berger återgår till förberedelserna inför seriesäsongen är om han har någon hälsning att framföra till de andra lagen i Hoyzers serie. Bjørnar tystnar ett ögonblick. Men säger helt kort innan han vänder sig om för att gå:

– Vi kommer att låta vårt spel snacka för oss!