Det kom som en överraskning för många då Hoyzer Girlz backstjärna Karin Hailee lämnade laget för uppdrag utomlands. Vad låg bakom flytten och kan det vara så illa att vi har sett det sista av den brytningssäkre backen i Svarta Gamens lag?
Då vi når Karin Hailee är hon på plats i Nigeria. Men det är mot förmodan inte fotboll som lockat henne till den afrikanska kontinenten. Naturligtvis ville vi nysta i vad hon då gör där och om hon planerar att återvända till Hoyzer Girlz.
Kan du berätta om vad du ska göra?
– Jag kommer tillbringa det nästkommande halvåret i Nigeria, Abakaliki och arbeta som supply manager på ett lassafeber-projekt. Projektet går ut på att förbättra rutiner kring diagnos, behandling, dekontaminering för att hindra spridning av smitta, samt utbilda och informera lokalbefolkningen om sjukdomen.
Det har tyvärr inte blivit så många matcher efter knäskadan du ådrog dig förra säsongen. Vad är dina intryck av årets Hoyzer Girlz?
– Rätta mig om jag har fel, men resultatmässigt har det varit ett tungt år för tjejerna? Med det sagt så finns det mycket talang i laget och när allt stämmer så kan de vara hur bra som helst. Kanske är det bara självförtroendet som sviktar?
Blir du kvar utomlands, lägger fotbollsskorna på hyllan, eller har du planer på en comeback i Hoyzer Girlz?
– Det är inte troligt att jag blir kvar i Nigeria. Klimatet är lite för fuktigt och maten är inte tillräckligt god. Känner redan att byxorna börjar bli lite stora i midjan… Men man ska aldrig säga aldrig, haha. Huruvida det sedan blir comeback el inte återstår nog att se, beroende på hur knäet mår. Det kändes inte imponerande starkt i våras, men i annat fall kommer jag hänga med Gamis på sidlinjen och heja på er andra. Och dricka öl på Räven kan man alltid göra, oavsett eventuella knäskador.
Vad är, på gott och på ont, mest minnesvärt från dina år i Hoyzer?
– Jag har egentligen bara goda minnen från Hoyzer. Gemenskapen på och utanför planen är det absolut bästa med Hoyzer. Träningslägret på Gösholmen är också en av höjdpunkterna från min tid i klubben. Det enda negativa jag kan komma på är egentligen min knäskada, och inte att förglömma alla dessa otroligt långa resor på gröna linjen ut till Farsta. De resorna kan kännas som en hel evighet.
Något mer du vill hälsa lagkamraterna och fansen?
– Hälsa till alla! Ha det fint och vi ses i vår nästa år!