Vi börjar med det som ligger närmast i framtiden, dvs match på måndag mot Diplom IS, som i första matchen utklassade Smekt Sune, ett lag som Hoyzer hade svårt för förra säsongen. Därefter har de noterats för en uddamålsförlust mot ärkerivalen Erasure.
Förra året är lagt till handlingarna och detta är bara en omgång bland många andra, vilket gör att vi tar den på lika stort allvar som vilken annan match som helst. Jag tror att vi har ganska bra koll på motståndet. Viktigast är att vi spelar vårt eget spel, pressar deras backlinje och får hål på deras duktiga målvakt.

Det har sett lite annorlunda ut på träningarna jämfört med tidigare. Exempelvis har Jonny flyttats upp från backen och legat mycket på topp i tvåmålsspelet. 
Vi kände att vi var tvungna att prova något nytt. Tidigare matcher har vi haft svårt att få fast bollen på den sista tredjedelen av plan. Därför har vi bestämt oss för att ändra lite i dispositionerna och korrigera spelsystemet.

Innerbär det faktum att ni väljer att flytta upp Jonny att Hoyzers resliga försvarsduo ”Skäggmuren” är splittrad?
Jonny har visat på fantastisk killerinstinkt. Han har ett fruktansvärt hårt skott, är bra på huvudet, stor och stark och fungerar utmärkt som targetplayer. Dessutom vill vi gärna satsa mer på att spela med snabba och tekniska backar som i samarbete med mittfältet kan förse vår anfallsduo med fina djupledsbollar och inlägg. Vi kommer att få en helt annan tyngd i luften framför motståndarmålet med den nya taktiken. Dessutom är Jon frisk igen efter sin olyckliga skada på första försäsongsträningen. En så allround spelare är alltid en tillgång, så det känns lite som att få in ett nyförvärv.

Positivt ekonomiskt resultat, obesegrade i division 12 och ett allt starkare publikstöd. Det måste vara skönt att vara Hoyzer nu.
Visst är det skönt att det går bra för klubben just nu. Men i idrottens hårda värld är det viktigt att aldrig vara mätt – vi måste sträva mot att fortsätta utvecklas. Dessutom är det för tidigt för att bedöma om säsongen är en framgång eller inte. Publikstödet är förstås ett enormt bonus och det går inte att underskatta den betydelse fansen har för laget på plan. Kampanj X är redan den framgång vi hoppats på och nu satsar vi på att alltid attrahera en publik på minst tio pers.

Vad är det egentligen som har hänt med Hoyzer Boyz? Visserligen har laget stigit som en raket genom seriesystemet, men snarare pga lång och trogen tjänst än genom bra tabellplaceringar.
Mycket har suttit i huvudet på spelarna och i klubblokalens väggar. Vi har alltid varit ett stryklag tidigare och laget har successivt kommit att förlika sig med den bilden. I år har vi satsat stora resurser på att få in en vinnarmentalitet i gruppen, samt en medvetenhet om att man är Hoyzer sju dagar i veckan, inte bara 2×20 minuter varje vecka. Men det har varit på gång en längre tid.

Förra året tog vi drygt dubbelt så många poäng som året innan, men hamnade ändå i botten, främst för att serien var så pass jämn. Tar vi dubbelt så många poäng i år kommer vi att tillhöra den absoluta toppen. Det är den sortens avancerad matematisk logik som lagledningen måste banka in i spelarnas tjocka vinnarskallar.

Dessutom är det mycket som har hänt i organisationen som påverkar både spelare och fans positivt. Vi har stärkt samarbetet med supporterklubbarna, jobbar mycket med öppenhet och nyttjar sk nya ”digitala” medier, för att nå ut till så många som möjligt. Att vi knöt Dietisten till laget har både givit oss sunda mat- och dryckvanor och lite oväntat en hel del medial publicitet, vilket också stärker lagkänslan och intresset kring klubben.

Är ni inte rädda att andra klubbar försöker kopiera ert framgångsrecept?
Dom får gärna försöka, men vi är övertygade om att vi redan nu har ett sånt försprång att vi bara kan tjäna på den kultur av öppenhet och dialog som kännetecknar fotbollsklubben Hoyzer Boyz.

Nu när det ser så bra ut ekonomiskt, är det inte frestande att värva några stjärnor till laget?
Egentligen inte. Jag tror stenhårt på den grupp som vi förfogar över och den lite bortglömda potential de besitter i egenskap av korpspelare. Vi kan utvecklas ytterligare både individuellt och som fotbollslag. Jag är extra nöjd med att vi lyckats fylla tomrummet efter de spelare som lämnat klubben med spelare som är hungriga och unga, om jag får använda det uttrycket på ett icke födo- eller åldersrelaterat plan.

Dessutom har vi inför säsongen stärkt laget med inte bara en, utan två fasta målvakter, något som tidigare varit en påtaglig svaghet. Självklart har vi bra koll på spelarmarknaden och om vi skulle gå upp till nästa säsong, samtidigt som tongivande spelare skulle lämna laget, då måste det naturligtvis finnas en beredskap att förstärka laget. Med framgångarna och den uppmärksamhet det genererar måste vi vara beredda på att andra klubbar kommer att rycka i våra spelare och då måste vi kunna parera detta på ett tillfredsställande vis.

Samtidigt är klubbkänslan så fundamental som Hoyzerspelare att jag inte tror att det är många som skulle kunna tänka sig att byta till ett annat lag inom korpen. Det skulle i så fall vara om de fick erbjudanden från utlandet.

Har du inte själv fått några erbjudanden om att bli sportchef i någon av de stora europeiska klubbarna?
Jag vill inte kommentera de erbjudanden jag fått, för jag är helt enkelt inte intresserad av något annat jobb. Ända sedan barnsben har jag tyckt att gamen är den vackraste av fåglar och det är en ära och ett privilegium att få företräda Gamens Gäng.

Sett till den explosionsartade utvecklingen måste jag som avslutning ställa frågan: Hur stora kan Hoyzer Boyz bli?
Det är nästan omöjligt att säga. Som General Manager gäller det att hela tiden växa, fylla ut den växande kostymen och att göra det på rätt sätt. Det är lätt att storheten tar överhanden och att man fyller på med en massa dökött som tar energi från det som är centralt, dvs de sportsliga resultaten. Men visst finns det en uttalad målsättning i klubben att vara ett lag för övre halvan av tabellen oavsett vilken division vi spelar i. Återkommande spel ute i Europa är också en långsiktig målsättning. Vem vet – kanske redan i år.