Det har snackats om 2014 i termer som revansch, återupprättelse och t o m hämnd. Fjolåret var ett riktigt bottennapp där Hoyzer Boyz inte alls levde upp till förväntningarna efter seriesegern 2012. Och nog var det lite som att den Svarta Gamen likt Fågel Fenix reste sig ur askan på Hökarängens grus denna vackra vårdagskväll.

RAB med sina karaktäristiska vita Jesus March-tröjor stod för motståndet men fick stundtals se sig upprullade av ett Hoyzer Boyz på spelhumör. Orosmonlen inför matchen skingrade sig tämligen tidigt där frågan tidigare varit vem som skulle göra målen i avsaknad av renodlade strikers i truppen, respektive vem som skulle spika igen målet i avsaknad av ordinarie burväktaren Johan Javelius.

Anton Knopff gav svar på den första frågan då han rullade in ledningsmålet för Hoyzer Boyz räkning. Efter målet blev det lite rörigt i Svarta Gamens lag, men då fick vikarierande målvakten Carlis Fridlund tillfälle att svara på den andra frågan, inte minst med en spektakulär dubbelräddning där han, med lite skicklighet och mycket tur, lyckades freda målburen från ovälkommet besök.

Hoyzer hade det mesta av spelet och RAB fick mest sätta sitt hopp till fasta situationer där de på hockeyvis försökte skjuta in bollen för styrning i röran framför målet. Men Svarta Gamens förkämpar visar på kvalitet och följsamhet i defensiven och Carlis behöver inte anstränga sig särdeles mycket för att hålla nollan in i halvtidsvilan.

Andra halvlek fortsätter i samma mönster. RAB sticker upp med ett par räder men har svårt att ta sig förbi en väl samlad hoyzersk backlinje understödd av ett mittfält som ligger rätt i positionerna. När man väl får bollen spelar man med tålamod på ett vis som lyste med sin frånvaro i fjolårets fiaskosäsong och RAB får i perioder mest titta på hur sfären rullar fram och tillbaks mellan avslappnade Hoyzerspelare.

Frustrationen hos motståndarna ger sig till känna då de efter ett verbalt övertramp får spela fem minuter med en extra avbytare vilket såklart ger Hoyzer ännu mer tid att spela runt bollen inom laget. Motståndarna kan inte ha varit särskilt uppmärksamma på vem som målade för Svarta Gamens lag i första halvlek, för de missar helt markeringen på Anton som får stå ensam vid ena stolpen och trycka in sitt och Hoyzer Boyz andra mål för kvällen.

RAB försöker sig på något av en slutforcering, men det är Hoyzer som skapar de riktigt farliga lägena. Med 2-0 i ryggen är det ingen större katastrof att både John Hollingworth, som i comebacken var klockren i sitt backspel, och annars alltid bollsäkra Albin Hagberg missar öppet mål. Thomas Kullander, fjolårets vinnare av utmärkelsen ”Årets fall”, fick kröna en mycket stabil insats med skrubbsår i ansiktet efter att ha sprungits omkull av en motståndare och visade därmed att han inte tänker släppa titeln ifrån sig i första taget.

Hoyzer Boyz spelar av premiärmatchen utan att bjuda motståndarna på alltför mycket och Carlis var rätt så nöjd med att i en ovan position inte behöva sprattla runt så mycket för att freda nätmaskorna. Som helhet var det en mycket stabil laginsats där alla spelare förtjänar beröm för sina prestationer. Nu fick man förvisso tämligen gott om tid med bollen då RAB var mer än lovligt passiva i presspelet, men kylan, strukturen och rörelsen i Hoyzer var ändå imponerande och något man kan ta med sig då laget ställs mot tuffare motstånd. Kan man spela på samma vis även under press kan det bli en riktigt rolig fotbollssäsong.

Det har snackats om 2014 i termer som revansch, återupprättelse och t o m hämnd. På torsdagskvällen tog Hoyzer Boyz det första steget!