Det blev en svängig säsong för Hoyzer Girlz. Framför allt hösten blev turbulent, där laget först hade goda chanser på topplaceringar för att sedan bli inblandade i kampen kring nedflyttningsstrecket. Spelande lagledaren Tara Svensson ser tillbaks på en säsong som mest får henne att se fram emot nästa säsong.
Min känsla efter säsongen är att, det är skönt att den är över. Det har varit lite kämpigt att få ihop ett lag till varje match trots att vi var för många i början. De personer vi rekryterat har dock visat att de har talang och vilja att kämpa. Riktigt härliga tjejer! Ett annat problem har varit brist på en ordinarie målvakt i början av säsongen. Jag tog på mig rollen som målvakt och då vann vi fyra matcher i rad, om jag inte minns fel… Men sen fick jag hybris och släppte in allt fler mål.
Ni har varit minst sagt ojämna. Vad tror du det beror på?
Säsongen har som i vanlig Hoyzer Girlz-anda varit en berg-och-dal-bana. Ojämnheten beror på att vi inte haft tillräckligt med spelare och blivit trötta. Vi var glada om det fanns en avbytare. Vi har också haft en del krämpor. Exempelvis laxfötter och vrickade hälar, förkylningar osv. Jag vet inte riktigt om vi hade några målsättningar. Självklart ville vi vinna och åtminstone komma bättre än på sjätte plats. Min egen insats har varit medelmåttig, men några av mina målvaktsinsatser har varit briljanta!
Vad har varit bäst respektive sämst med årets säsong?
Det bästa med säsongen är att få träffa nya och gamla spelare och göra något vi tycker är roligt ihop. Det värst har varit att matcherna ibland spelats supersent, så att man nästan fick ha nattmössan på. Bristen på spelare och stressen över att försöka få ihop ett lag har varit jobbigt. Nästa säsong måste vi få ihop ett lag med fler spelare och lära oss att göra fler mål!
Vad har varit mest minnesvärt från årets fotbollssäsong?
Min bästa, eller i alla fall mest minnesvärda, Hoyzerhändelse från året är Skrubbsår (fotbollsturneringen på Åland) och hur vi fick kuta av båten efter att ha missat tidsomställningen.