Hoyzer Boyz har det fortsatt tungt och på tisdagskvällen inkasserade laget sin tredje raka förlust. Många hade hoppats på ett trendbrott till kvällens möte med Uppta-getton FF, men tyvärr fick den tillresta storpubliken inte se något sådant denna gången heller.
Matcherna lagen emellan brukar vara målsnåla tillställningar och så blev det även denna gång. Uppta-getton hade mycket bollinnehav och skapade några riktigt vassa lägen, men första halvleks bästa målchans var ändå Hoyzers. Marco Ortolani avancerade från vänsterkanten och fick till ett bra avslut, men motståndarmålvakten stod för en riktigt svettig enhandsräddning.
Det bjöds på mer kamp än skönspel, där Hoyzer Boyz hade stora problem att få fast bollen på offensiv planhalva. Ofta försökte en ensam spelare göra för mycket själv utan att ta hjälp av lagkamraterna, vilket oftast slutade i bollförlust och spelomställning. Hoyzerspelarna visade dock upp en hundraprocentig inställning och hjälptes åt att vinna tillbaks bollar över hela banan. I andra halvlek flyttade en allergidrabbad Bjørnar Berger ner i backlinjen och bytte plats med Andy Backlund som flyttade upp i den centrala mittfältsrollen. Backlund gjorde ett fantastiskt jobb på sin nygamla position, vann dueller och satte igång spel, stöttade backlinjen och var spelbar nästan hela tiden då Hoyzer höll i bollen.
Tendensen från den första halvleken höll dock i sig. Hoyzer spelade på kontring, motståndarna hade mest boll och skapade flest chanser. Uppta-gettons ineffektivitet och en storspelande Hoyzermålvakt i Johan Javelius gjorde att matchen såg ut att sluta oavgjort. Men ett missförstånd mellan två tröttkörda Hoyzerspelare gjorde att en chans uppstod ur ingenstans, bollen föstes in framför mål och en framstörtande motståndare kunde sätta ledningsmålet.
Med blott ett par minuter kvar på matchuret gjorde Hoyzer Boyz ett tappert försök att kämpa sig till en kvittering, men kom inte närmare än ett par halvchanser på fasta situationer. Såklart oerhört bittert med en uddamålsförlust på ett mål sent i matchen, men det fanns trots allt en hel del att glädjas åt denna afton. Spelmässigt växer laget för varje match. Inställning och kampviljan har vi redan avhandlat och kvicke Fabian Lakander på topp gav ytterligare en dimension till Hoyzers anfallsspel. Spelarna hade oftast flera bra passningsalternativ vilket tyder på bättre rörelse än i tidigare matcher.
Tyvärr blev det alldeles för lite av att utnyttja medspelarna för att kombinera sig till bra chanser när laget väl klev över mittlinjen. Skygglapparna måste bort och Hoyzer Boyz borde använda fler dimensioner än att bara slå pass på spelare högre upp i banan när man går på offensiven. Men det var skönt att se att spelarna inte gnällde när bollarna inte kom, när det uppstod missförstånd eller gjordes misstag. Det gjorde att besvikelsen över förlusten snabbt gick över till revanschlust och efter några öl på Mickel Räv till nyvunnen hybris och segervisshet inför nästa veckas match mot serieledarna Enheten.