Han gör ett stort jobb i det tysta och gör inte så mycket väsen av sig annars heller. Likväl är han en viktig kugge som får lagmaskinen Hoyzer att över huvud taget fungera. Därför är det inte mer än rätt att vi riktar lite uppmärksamhet mot klubbens planbokare Magnus Holmgren!
Beskriv ditt jobb som planansvarig i Hoyzer!
– Efter ordförande, lagledare, assisterande lagledare, ölcoach, materialare och laminerinsgansvarig är planansvarig helt klart ett av de topp-tre viktigaste jobben i Hoyzer. Nej men skämt åsido, det är ju faktiskt ett ganska viktigt jobb med en hel del ansvar, speciellt eftersom det är högt tryck på konstgräsplaner i Stockholmsområdet, så det finns ju alltid en risk att vi blir utan. Förra året blev det en hel del pusslande för att få ihop det, men som tur var lyckades Mia fixa Långholmen för höstsäsongen vilket gjorde att vi slapp åka ut till Vårby för vissa träningar. I år var det faktiskt ännu mer bokat, men otroligt nog fanns det ett litet hål i schemat för en plan och en tid som faktiskt passar oss ganska bra. Förutom pressen att lyckas hitta en plan är annars arbetstiderna överlag ganska bra, ca 3-4 timmar två dagar om året, så det är ändå ett ganska lagom hårt jobb.
Vilka är de största utmaningarna i den rollen?
– Att lyckas förstå och navigera Idrottsförvaltningens bokningshemsida från typ 1997 är helt klart den största utmaningen. Texten på första sidan som säger ”OBS! Interbook stöder tyvärr inte MAC och fungerar bäst om du använder Explorer som webb-läsare” ger inte mycket förtroende direkt, och jag tror inte ordet ”användarvänlig” var ens uppfunnit när den här hemsidan skapades. Som tur var kommer min datanördiga bakgrund väl till pass och det blir en skön nostalgitripp till internets barndom. När man trycker på ”logga in” kan man nästa höra ljudet av ett modem som kopplar upp. Det väcker minnen från en svunnen tid!
Nu är i alla fall träningstiderna inbokade och serierna startar förmodligen om en månad – hur känner du inför utomhussäsongen?
– Ja, så är det på pappret i alla fall. Sen återstår det ju att se om vi alla hamnat i karantän innan dess eller om säsongen faktiskt kommer igång. Men jag hoppas verkligen vi kommer igång då till och med jag, som både är ordentligt lat och generellt ganska osocial, känner ett behov av att båda röra på mig och träffa andra människor. Träningsnärvaron har överlag varit riktigt bra inomhus, så jag hoppas att det kan fortsätta även utomhus. Jag tänkte också börja lägga upp event för varje träning i år, precis som vi gör inomhus. Det känns som det hjälper, och förhoppningsvis kan vi slippa träningar med 5-6 personer som det blev förra hösten.
Det är ju nästan omöjligt att nuförtiden förbise den pågående pandemin. Hur skulle du säga att det har påverkat Hoyzer?
– Precis som när det gäller allting annat numera så blir det ju en stor osäkerhet kring det mesta runt Hoyzer också. Hur ska vi göra? Ska vi träna? Ska vi träffas alls? Blir det några matcher i år? Och så vidare. Med facit i hand tycker jag vi tog rätt beslut som ställde in de sista inomhusträningarna, men det är ju förstås fortfarande en stor osäkerhet kring allt, och vem vet hur läget ser ut om två veckor eller en månad. Osäkerheten runt både träningar och matcher kommer nog prägla hela den här säsongen, men jag hoppas i alla fall att Hoyzer och fotbollen kan få bli en liten oas där allt är, mer eller mindre, som vanligt.
– Jag tänkte också använda det här mediautrymmet jag fått till att uppmana alla i laget att absolut inte komma på en träning eller match med minsta lilla förkylningssymptom! Ingen av oss är kanske i någon direkt riskgrupp, men skulle det visa sig att nån blir smittad på en Hoyzerträning eller match och sedan smittar en äldre släkting kan ju konsekvenserna bli riktigt hemska.
Om vi skådar framåt, vad har du för förväntningar på säsongen 2020?
– Personligen hoppas jag kunna vara med på lite fler matcher i år. Förra säsongen blev det mest träningar för mig då jag hade lyckats skaffa mig lite väl mycket att stå i. Allt från jobb till utlandsresor och golftävlingar. Planen i år är att dra ner lite på det minst viktiga (jobb), och Corona verkar ju ”lösa” utlandsresorna, så förhoppningsvis ska jag hinna med två dagar fotboll i veckan lite oftare. Det hoppas jag även fler hinner med, då vi på sistone haft en ganska tydlig fördelning mellan de som spelar matcher och de som tränar, och inte jättemånga som gör både och.
– När det gäller resultat så hoppas jag förstås att Boyz lyckas hitta en serie med lite fler lag innehållandes medelålders gubbar i tveksam form, och inte bara möta motståndare med 20-åriga fysiska underverk och/eller före detta Superettanspelare i laget. Att slåss om en position strax över det undre strecket känns som en realistisk målsättning till att börja med. När det gäller Girlz så finns det ju inför varje säsong förhoppningar hos fansen om en titel. Frågetecken för huruvida en ganska tunn trupp kan hantera eventuella skador, men med tanke på spelarmaterialet så ska det ju definitivt bli övre halvan – minst! Att spela i Hoyzer Girlz kommer trots allt med lite högre resultatkrav från supporterföreningen än att spela i Boyz.